Feed aggregator

In today's edition: Industry updates, why Munich matters, recruitment, SAFE

In today's edition: grain corridors, tariffs, and packaging

In today's edition: condoms, cancer and mosquito bites

Also, read our August tech recap, summer features, DMA shake up, IRIS² constellation news

In today's edition: packaging rules, wildfires, gas storage

Vi måste bli bättre på att upptäcka om någon är farlig på riktigt och på väg att begå mycket allvarliga vålds­dåd. En Skoldåds­kommission ska arbeta för förhindra framtida dåd, skriver regeringens tre partier gemensamt.

Så stort leder Tidö när det kommer till förtroende för partiledarna. Av de fyra med högst förtroende har de rödgröna bara en, Magdalena Andersson, som dessutom i relation till partiets storlek är svagast. Busch och Åkesson knappar in.

När det gäller partisympatier leder de rödgröna, men när det kommer till personligt förtroende för ledande politiker är det tydligt att de blågula ligger bättre till.

Det är svårt att tro att de rödgröna med så dåligt förtroende för ledande företrädare skulle vinna valet. Här ger förtroendemätningar en annan bild än partisympatimätningar. Vilken metodik speglar bäst den verkliga opinionen? Vi får se när facit kommer: valresultatet 13 september.

Mätningen är utförd av Demoskop för Svenska Dagbladet 15 juli – 19 augusti 2026.

Also, in Monday’s edition: DMA, Siim Kallas, food security

Burnham has vowed to give strong support to Ukraine as it battles Russia's invasion

Protest is a fundamental right, a form of free expression, and a critical means of expressing dissent

Originally published on Global Voices

Global Voices Spotlight: Protest in Democracy. Collage made via Canva. Photos Public Domain.

Protest is a fundamental right, a form of free expression, and a critical means of expressing dissent. Enshrined in the Universal Declaration of Human Rights, protest is a vital component of democratic societies and a means of addressing societies that are not democratic. Protest has historically helped secure many of the rights we take for granted today — weekends, fair pay, unions, women’s right to vote, and many more 

Despite the legal basis for the right to protest and its importance to functioning governance, peaceful protest is often curtailed or prohibited, and protesters are painted as illegitimate. Environmental protestors are vilified as “eco-terrorists,” racial justice protestors are derided as “thugs” or “anarchists,” and government critics are dismissed as unpatriotic “foreign agents.”

Protest itself is increasingly complicated, taking many different forms, encompassing a wide variety of issues, and sometimes raising thorny ethical problems in its own right. It can be weaponized by groups who wish to curtail the rights of others, and violence frequently erupts — sometimes as a response to violence from the state, and sometimes for other reasons. Protest isn’t just marching, chanting, or waving signs, though all of those can be powerful — it can take many forms, from online organizing and boycotts to songs, art, and politically directed pranks. 

While many governments employ political, discursive attacks to discredit protestors, some respond to peaceful protests with violence, often inflaming the situation. For example, when government forces responded violently to student protests in Bangladesh in July 2024, then-Prime Minister Sheikh Hasina’s government moved to discredit the demonstrators, blaming opposition parties for the ongoing violence and threatening further crackdowns against political opponents. This move enraged protestors and intensified the bloodshed, resulting in around 1,400 deaths and leading to the eventual fall of the Hasina government. Similarly, in August 2025, Indonesian police violently broke up a peaceful student protest, resulting in the death of a bystander. The isolated student protests soon became a nationwide movement across the archipelago as citizens pushed back against officials’ use of violence. Similar cases unfolded with Gen-Z protests throughout India, Nepal, Kenya, Albania, Madagascar, Peru, and more.

Often the curtailing of peaceful protest is a sign that a democracy is on the decline or under threat. However, these cases also demonstrate that organized protests can be a powerful force for social change.

With this spotlight, we seek to explore the many forms of protest, the tactics states use to delegitimize and suppress them, and the complex relationship between protest and democracy. 

Donate to our “Protest in democracy” Spotlight issue, and get more of the coverage you value!

Learn more about Global Voices Spotlights.

Donate to our Indigenous Rights Spotlight issue, and get more of the coverage you value!

Rewards

Each individual donation of $15 or more by September 15 will receive an e-book copy of the full spotlight issue once it’s complete

Stretch goals (cumulative)

$1,000: An additional Undertones column analyzing narrative trends — we have more ideas for fascinating narrative analysis stories than we can produce at our current budget; help us add another one!

$1,500: An additional online panel, bringing together experts, journalists, and analysts to discuss an aspect of the theme!

$3,000: A podcast including follow-up interviews with editors and contributors highlighting some of the most interesting stories in the Spotlight issue)

$10,000: An additional article from each of our regions. Most of our editors have far more article ideas on this topic than they can complete in their paid hours. Help us pay them more, and you get more fantastic insights into Indigenous Rights!

$15,000: Surprise! Based on the topic and our learnings from it so far, we’ll choose an add-on that we think will add the most to our understanding of the Spotlight theme.

Any funds that don’t make it to a stretch goal level will still be used to support the Global Voices newsroom!

You can also support additional translation of all of our stories by donating to Lingua.

Written by Global Voices Announcements

Chief of Brussels energy regulator association CEER slams new Commission proposal

Three years in, industry watchers question the impact of the Digital Markets Act

Micro-businesses fear the new waste rules will make their operations unprofitable

We spent twenty years guarding against Orwell while Huxley let himself in the front door

The Ukraine war, fewer grain routes and high energy costs cloud the picture for late 2026

Samtal om frivillig återvandring bör handla mindre om hur människor ska förmås att lämna landet och mer om vad som krävs för att de ska lyckas efter återkomsten. Rätt utformad kan frivillig återvandring samtidigt skapa värden för den återvändande, ursprungslandet och Sverige, skriver två forskare.

Återvandring har blivit en av de mest laddade frågorna i svensk migrationspolitik. Sedan den 1 januari 2026 kan en vuxen få upp till 350 000 kronor för att frivilligt lämna Sverige och bosätta sig i sitt ursprungsland. Politiken har mött stark kritik. Kommuner har avböjt att medverka i regeringens dialog och kritiker har varnat för stigmatisering och signalen att människor som byggt sina liv här egentligen hör hemma någon annanstans.

Återvandring är en central samhällsfråga som riskerar att låsas i två positioner: för eller emot. Det leder fel. Hittills tycks dessutom det kraftigt höjda återvandringsbidraget ha haft ett begränsat genomslag.

Det finns människor som efter många år i diasporan vill återvända. Motiven varierar, från familj och social gemenskap till önskan att använda sina kunskaper, starta verksamheter eller bidra till ursprungslandets utveckling. Vad som krävs för att frivillig återvandring ska bli ett hållbart alternativ och för att den som återvänder faktiskt ska lyckas är den fråga vi har studerat.

Med finansiering från Migrationsverket genomförde vi en pilotstudie om frivillig återvandring till Somaliland. Därefter undersökte vi inom projektet Transnationellt entreprenörskap diasporans intresse för företagande och investeringar i Somaliland samt vilka stödstrukturer som efterfrågas.

Ekonomiska stödet inte viktigaste

Återvandring börjar efter återkomsten. Att återvända efter många år utomlands är inte detsamma som att återvända till det liv man en gång lämnade. Samhället kan ha förändrats samtidigt som man själv har förändrats. Sociala nätverk kan ha försvagats, kunskapen om arbetsmarknad och myndigheter blivit inaktuell och försörjningen osäker. Den som vill starta företag kan sakna finansiering, affärskontakter och kunskap om lokala villkor. Därtill kommer något som är svårare att mäta: känslan av tillhörighet. Att återvända till ett land man känner betyder inte självklart att man fortfarande känner sig hemma där.

Vad som väntar efter återkomsten kan därför väga tyngre än storleken på ett återvandringsbidrag. Ekonomiskt stöd kan vara värdefullt, men hållbar återetablering kräver mer. Politiken bör bedömas efter hur människor lyckas efter återkomsten, snarare än efter hur många som lämnar Sverige.

Integration kan vara en resurs för återvandring. Migration behöver inte förstås som en linjär rörelse från ett land till ett annat som avslutas med integration eller återvändande. Många i diasporan lever gränsöverskridande liv med relationer och verksamheter i flera länder.

Den som levt länge i Sverige eller andra länder kan ha skaffat sig utbildning, yrkeserfarenhet och professionella nätverk och samtidigt bevarat språket, relationerna och den kulturella kompetensen i ursprungslandet. Kombinationen av erfarenheter från flera samhällen kan utgöra en betydande resurs vid återvändande.

Utvidgat integrationsperspektiv

Det är detta vi avser med ett utvidgat integrationsperspektiv. Kunskaper och erfarenheter som utvecklats utomlands kan skapa nya möjligheter efter återkomsten. Integration och frivillig återvandring behöver därför inte vara motstridiga processer. I detta perspektiv kan diasporan också bli en viktig utvecklingsresurs.

I vår studie av transnationellt entreprenörskap fann vi ett betydande intresse bland personer ur den somaliländska diasporan och svenska entreprenörer för investeringar inom bland annat sjukvård, jordbruk, energi, fiske och utbildning. Samtidigt blev det tydligt att ekonomiskt stöd inte räcker för den som vill investera, arbeta eller starta företag. Tillförlitlig information, rådgivning, kunskap om juridiska och ekonomiska villkor samt kontakter med pålitliga aktörer och samarbetspartner kan vara minst lika viktiga.

Entreprenörer och yrkesverksamma i diasporan kan tillsammans med svenska myndigheter, företag och civilsamhälle bidra med investeringar, kompetens och internationella nätverk. Sådana partnerskap kan skapa försörjningsmöjligheter för dem som frivilligt återvänder och samtidigt stärka ekonomiska och sociala relationer mellan länder. Svenskt stöd till gemensamma investeringar skulle exempelvis kunna knytas till att verksamheten skapar arbetstillfällen för återvändare.

Diasporan blir då en bro mellan länderna. Människor, kunskap, kapital och idéer kan röra sig mellan länder samtidigt som banden med Sverige består. Det innebär inte att alla återvändare blir företagare eller att alla investeringar lyckas. Men dessa möjligheter bör tas till vara. Den återvändande kan få bättre förutsättningar att bygga ett självständigt liv, ursprungslandet får tillgång till kompetens och investeringar och Sverige kan utveckla handels- och företagssamarbeten och använda biståndets resurser mer strategiskt.

Frivillighet – inte politisk styrning

Sverige behöver en långsiktig politik för frivillig återvandring byggd på praktiskt samarbete. Pilotprogram med lämpliga ursprungsländer bör prövas där återetablering, diaspora, bistånd och näringslivssamarbete förs samman. Programmen bör bygga på:

1. Individuella återetableringsplaner. Kvalificerad information och stöd för att planera försörjning, arbete eller företagande.

2. En funktion för diaspora och återetablering. Ett informationscentrum som ger rådgivning och sammanför myndigheter, diasporaorganisationer, näringsliv och aktörer i ursprungslandet.

3. Entreprenörskap och kompetensöverföring. Finansiering i kombination med rådgivning, mentorskap och företagskontakter.

4. Samordning med bistånds- och handelspolitiken. Diasporans kompetens och nätverk tas till vara i utvecklingsprojekt, investeringar och företagssamarbeten. Somaliland är ett studiefall och förutsättningarna varierar mellan länder. Modellen måste anpassas till skillnader i säkerhet, ekonomi, institutioner och rättssystem. Den generella lärdomen är att hållbar frivillig återvandring i hög grad avgörs av de förutsättningar människor möter efter återkomsten.

Frivillighet får samtidigt inte förväxlas med styrning. Politikens uppgift bör inte vara att få människor att fatta ett visst beslut, utan att ge den som själv vill återvända rimliga förutsättningar att lyckas.

Ett annat samtal är möjligt. Återvandringsfrågan behöver frigöras från den låsning som uppstår när alternativen reduceras till att vara för eller emot. Ett mer konstruktivt perspektiv utgår från frivillighet, människors egna resurser och deras möjlighet att skapa en framtid. Det förskjuter fokus till det som borde vara den centrala frågan:

Hur skapar vi förutsättningar för att den som frivilligt vill återvända faktiskt ska lyckas? Det är där ett annat samtal om återvandring börjar.

 

Petros Gougoulakis & Ali Osman, professorer i pedagogik vid Stockholms universitet

Inlägget Vi behöver ett annat samtal om återvandring dök först upp på Dagens Arena.

The German carmaker is mulling deep job cuts amid the 'biggest upheaval' in its history

En extremt snabb teknologisk utveckling pågår i försvars­industrin, och Ukraina ligger i framkant. För att stödja den innovativa utvecklingen här i Sverige vill vi bygga ett snabbspår för försvars­innovation, skriver S-ledaren Magdalena Andersson.

Kyiv faces 'extremely difficult task' of unlocking EU funds as Russia steps up attacks

MEP to declare he is in the running for the highly-contested election next spring