Feed aggregator

In today's edition: Ebola, tobacco and the week ahead

In today's edition: the week ahead

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons verk nummer 8 är Saltsjöbadsavtalet som ingicks 1938 mellan företrädare för arbetsmarknadens parter och kom att lägga grunden till ett svenskt sätt att lösa intressemotsättningar. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett […]

Det är skrämmande hur polariserande vänsterliberala politiker är. När vi i budgetutskottet hade utfrågning av Europeiska revisionsrätten uppmanades de att inte ta upp fakta som kan utnyttjas av högersidan i parlamentet.

När Europeiska revisionsrätten rapporterade om vilka lärdomar EU kan dra av Coronafonden (RRF) inför den nu föreslagna NRPP-fonden, ansåg den liberala ledamoten Lucia Yar att revisionen inte skulle ta upp fakta som gynnar högersidan i parlamentet. Lyssna här.

Det den liberale politikern reagerade på var när revisionsrätten sa:

“Vill vi ha större komplexitet för slutmottagarna? Att fler olika konsulter ska få betalt för att utarbeta dokument som bevisar jämställdhet, till exempel? Jag kämpar verkligen för det. Men när man kommer till fiskeri, till en av fiskarna och deras båtar, och sedan som revisor frågar dem: “var finns jämställdheten där?” Då tittar de på en, “är ni galna?” Och det här är något som vi verkligen måste fråga oss om detta är rätt villkor att ställa. Vi behöver tänka över detta, med tanke på att tendensen är att ställa ännu fler villkor. Nej, vi borde inte gå i den riktningen, för ingen kommer längre att vilja använda dessa europeiska pengar med alla dessa villkor.”

Rimlig kritik från revisionsrätten

För mig är detta en högst relevant iakttagelse från revisionsrätten. EU-byråkratin växer. Ursula von der Leyen vill ställa ännu fler villkor kring de bidrag och projektmedel man betalar ut. Exempelvis om jämställdhet. Det är en galen utveckling.

Men vänsterliberala politiker vill inte diskutera fakta, utan klagar på att revisorer tar upp fakta som visar hur dåliga kommissionens förslag är.

Maktspelet dominerar, verkligheten ointressant

För mig är detta ett exempel på hur politiken, särskilt på Europanivå, fjärmat sig från verkligheten och endast handlar om spelet mellan politiska aktörer.

Europaparlamentarikern Lucia Yar bryr sig inte om de lärdomar revisionsrätten rapporterar, utan retar sig på att dessa fakta från revisorerna stämmer överens med den kritik som framförts från konservativa och högern i parlamentet.

Var tyst om verkligheten! Vi vill inte höra, var budskapet från Lucia Yar (Renew).

Denna attityd liknar i hög grad de kommunistiska kommissarier som fanns i Sovjetunionen och som förbjöd alla verksamhetsansvariga att säga sådant som skulle kunna tolkas som kritik mot det kommunistiska systemet.

Also, in Monday’s edition: EESC, EU petitions, carbon pricing, equal pay, Taliban

As the High Seas Treaty enters implementation, Mediterranean countries face a strategic choice: shape the rules from the outset or remain on the sidelines. In a region defined by ecological interdependence and fragmented governance, participation in implementing the Treaty is a strategic necessity.

Personer över 60 år får sällan vara toppnamn på partiets listor. Med det förmedlas ett budskap – att äldres erfarenheter och perspektiv är inte lika mycket värda. Det skriver Amelia Adamo och Sandra Lillienberg.

The leaders of Britain, France and Germany met Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy in London on Sunday

Europe must prepare for extreme heat, drought and dengue, says professor of environmental change and public health

Canberra expects the EU to introduce its own 'delay' soon

A common European approach to managing risks from Chinese technology vendors is vital, but keeps being undercut by some capitals

Lawmakers are pressing EU institutions to help fund a monument outside the European Parliament commemorating victims of communist and fascist regimes

Document shows that national experts object to the fast-track approach

With industry divided, EU climate officials are hoping to push through a tightening of the ETS

No longer a populist, anti-establishment firebrand, Alexis Tsipras is back in the running

Roughly 100 additional warheads were deployed and operational in 2026

Campaigners say it gives citizens access to Brussels, but not leverage over it

Idéburna skolor förverkligar friskolereformens ursprungliga mål om mångfald och valfrihet. Trots det missgynnas de av ett system som premierar stordrift, koncerner och ett statligt kontrollsystem som utformats för vinstdrivande aktörer, skriver Idéburna Skolors Riksförbund.

Vi har under lång tid argumenterat för att skolor som drivs i fristående regi inte kan jämföras med bolag som tillverkar bilar eller erbjuder olika datatjänster – och att det måste vara möjligt att skilja mellan skolföretag som delar ut vinst och skolor som inte gör det. Vi som representerar landets Idéburna skolor mötte länge inte något som helst gehör för detta synsätt.

Istället hävdade politiker, utredare, myndigheter och inte minst näringslivsföreträdare att EU-rätten föreskriver att privat skolverksamhet måste ses som vilket företagande som helst.

Senast utgick den statliga vinstutredningen från att alla friskolor bedriver ekonomisk verksamhet, vilket förstås passade bra för de stora skolkoncernerna. Vi bad till slut två erfarna jurister göra en genomgripande granskning av vad som egentligen gäller. Deras slutsats var entydig: EU-domstolens fasta praxis är att offentligt finansierad utbildning inte är ekonomisk verksamhet – och detta gäller oavsett om utföraren är kommunal eller fristående.

Och så äntligen!

Regeringen lyssnade äntligen

I en lagrådsremiss inför kommande proposition bedömer nu regeringen – med hänsyn till just praxis från EU-domstolen – att den utbildningsverksamhet som såväl offentliga som enskilda huvudmän bedriver inom det offentligt finansierade svenska skolväsendet utgör icke-ekonomisk verksamhet av allmänt intresse i EU-rättslig mening.

Regeringen skriver att man delar ”bland annat Idéburna Skolors Riksförbunds och Föräldraalliansens uppfattning i denna fråga till skillnad från bland annat Svenskt Näringsliv”.

Det här kan tyckas som teknikalitet, men det öppnar för politiken att på allvar närma sig folkopinionen. Även i andra länder kan elever välja mellan offentliga och privata alternativ. Men det svenska systemet är unikt genom att det tillåter friskolor att dela ut vinst. Detta trots att SOM-institutet konstaterar att tre av fyra svenskar vill förbjuda vinstintresset i skolan.

Den tolkning av EU-rätten som Idéburna skolor länge förfäktat – och som nu regeringen anslutit sig till – gör det möjligt att förbjuda skolföretag att dela ut vinst. Eller att styra vinstutdelande skolföretag på ett sätt och civilsamhällets icke-vinstutdelande på ett annat sätt.

Vinstuttag går emot skolans ändamål

Ekonomiska vinstuttag är oförenliga med skollagens ändamålsparagraf. Den tydliggör att ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”. Det kommer alltid finnas elever som kan utvecklas längre. Så det finns inget läge där barn och elever har utvecklats tillräckligt och skolans resterande resurser kan delas ut till ägare. Skattefinansierade medel som är avsedda för skolverksamhet och elever ska alltså alltid stanna i skolverksamheten.

Friskolereformen infördes i början av 1990-talet utan en föregående systemutredning. Den motiverades av konkurrens, valfrihet, pedagogisk mångfald och lokala initiativ. I praktiken har systemet utvecklats mot storskalighet, koncernbildning och starkt styrande ekonomiska incitament, samtidigt som skolans kompensatoriska och bildande uppdrag har försvagats.

Forskning och myndighetsrapporter pekar på:

• ökad skolsegregation och minskad likvärdighet
• betygsinflation och minskad tilltro till betygssystemet
• en växande resultatstyrning med fokus på efterkontroll
• försämrat professionellt handlingsutrymme för lärare.

Avskaffa aktiebolag i skolan

Idéburna Skolors Riksförbund har i samarbete med Sveriges Lärare tagit fram en vägvisande plattform för att förändra systemet. Vi kallar den ”Friskolereform 2.0 – från marknad till samhällsansvar”. Här är några av plattformens huvudpunkter:

• Avskaffa aktiebolag som driftsform för skolor.
• Inför en ny associationsform eller tillåt endast idéburna aktörer att driva friskolor.
• Säkerställ att överskott återinvesteras i skolan.
• Gör om skolpengen så att små skolor och kvalitet gynnas.
• Stärk den statliga styrningen.
• Belöna skolor med hög lärartäthet och behörighet.
• Minska administrativa överbyggnaden.

Idéburna skolor erbjuder verklig mångfald

Idéburna skolor förverkligar flera av friskolereformens ursprungliga mål och erbjuder mångfald och valfrihet utan vinstintresse, är ofta lokalt förankrade och återinvesterar överskott för långsiktig stabilitet. Vi bidrar till innovation och ansvarstagande, tar ansvar i glesbygd och skapar trygga lärmiljöer med hög lärartäthet och god måluppfyllelse.

Trots detta missgynnas idéburna huvudmän av ett system som premierar stordrift, koncerner och ett statligt kontrollsystem som utformats för vinstdrivande aktörer. Slutsatsen är att det är de idéburna skolorna som bäst realiserar reformens ursprungliga intentioner.

Det är inte för sent för verklig förändring av det svenska friskolesystemet – men det brådskar. Regeringens så kallade ”helrenovering” räcker inte.

 

Håkan Wiclander, ordförande Idéburna Skolors Riksförbund                                  

Thomas Lerner, styrelseledamot Idéburna Skolors Riksförbund 

Inlägget Friskolor kan förbjudas att dela ut vinst – och så bör ske dök först upp på Dagens Arena.

Albin Kurti's party won a snap election but fell short of a majority, setting up difficult coalition talks after a low-turnout vote

The election comes after years of upheaval since Nikol Pashinyan was propelled to power in a 2018 street revolution