You are here

Christian Engström

Subscribe to Christian Engström feed Christian Engström
Piratpolitik - Delad kultur, fri kunskap och skyddat privatliv
Updated: 2 months 3 weeks ago

Polisens årsredovisning (2018): 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser

Mon, 09/02/2019 - 17:20

Polisens årsredovisning 2018

Hur många av Sveriges 20.000 poliser går åt till att hantera vår nuvarande narkotikalagstiftning? Ett svar på den frågan kan man få i Polisens årsredovisning, om man sammanställer uppgifter som finns i olika tabeller i årsredovisningen. Så låt oss göra det, och samtidigt ta fram lite andra grundfakta som kan vara av intresse för den som vill diskutera lag, ordning och rättspolitik (inklusive narkotikapolitik).

– 20.000 poliser och 10.000 civilanställda

I Bilaga 5 på sid 147 i årsredovisningen ser vi att Polismyndigheten i december 2018 hade 20.040 poliser och 10.299 civilanställda. Siffran ”20.000 poliser”, som ofta hörs i debatten, är alltså korrekt i den bemärkelsen.

I samma tabell kan man dock se att de 20.000 poliserna bara motsvarar 17.500 ”årsarbetskrafter”. Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete när tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn är borträknade.

Om det är mest korrekt att använda siffran 20.000 eller 17.500 kan diskuteras, och beror i viss mån på sammanhanget. Men det kan i vart fall vara bra att veta att bägge siffrorna finns. Och det är också bra att minnas de 10.000 civilanställda (som motsvarar 8.900 årsarbetskrafter). De får ju lön och uträttar arbete även de, precis som poliserna.

– 1.500 timmar motsvarar en ”fiktiv årsarbetskraft”

I polisens årsredovisning använder de begreppet ”fiktiv årsarbetskraft”, som motsvarar 1.500 arbetstimmar på ett år. Det är tänkt att motsvara en anställd på helårsbasis. På sid 169 i tabell 9.20 ser vi att Polismyndighetens 30.000 anställda (inklusive de civilanställda, alltså) presterade 44.263.768 timmar under året, vilket blir 1.456 timmar vardera. Siffran 1.500 timmar per anställd och år stämmer alltså ganska bra, så den kan vi använda.

Statistiken över hur mycket tid som läggs på olika brottstyper redovisas i timmar. Genom att göra som polisen och räkna med att 1.500 timmar motsvarar en årsanställd, kan vi räkna om de siffrorna till årsanställda. Det gör siffrorna lättare att begripa och minnas.

– 1,8 miljoner timmar på narkotikabrott blir 1.200 årsarbetskrafter

I tabellerna 9.21 och 9.22 på sid 170 i årsredovisningen kan vi se hur mycket tid polisen la på narkotikabrott under 2018. Det var 620.787 timmar på brottsförebyggande arbete (tabell 9.21) och 1.244.569 timmar på utredning och lagföring (tabell 9.22).

Tillsammans blir det 1.865.356 timmar, vilket med polisens sätt att räkna blir lite drygt 1.200 årsarbetskrafter.

Exakt hur många av de här årsarbetskrafterna som är utbildade poliser framgår inte av årsredovisningen, men eftersom polisens personalstyrka består av två tredjedelar poliser och en tredjedel civilanställda, är det rimligt att tro att det är samma proportion mellan poliser och civilanställda inom den här brottstypen.

Alltså, som sammanfattning:

År 2018 la polisen 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser.

—–

PS.

År 2016 publicerade Brottsförebyggande rådet BRÅ en skrift med namnet Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. Där finns det här diagrammet, där de presenterar uppskattningen 1.800 polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden. Det är inte känt hur de har kommit fram till den siffran, eller varför den är så mycket högre.

Anmälda narkotikabrott samt skattat antal polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden 1975-2015. Källa: BRÅ

”Legalisera cannabis” — Fråga vad du vill i P3

Thu, 08/22/2019 - 22:01

”Jag vill legalisera cannabis” var rubriken när jag medverkade i Fråga vad du vill i P3.

Finns nu att lyssna på som podd: 117 min med musik, 45 min utan.

Jag argumenterar för att vi behöver en ny narkotikapolitik för att få ner dödstalen (från tunga droger), och ta bort cannabisinkomsterna från förortsgängen.

Lyssna på podden här

Basinkomst i Almedalen 2019 – video

Sun, 06/30/2019 - 10:27

Den 4 juli 2019 pratade jag om Basinkomst hos Tidningen Syre i Almedalen.

Jag presenterar ett konkret och genomräknat förslag för hur vi skulle kunna införa basinkomstgaranti i Sverige, för att få ett tryggt och robust system som ersätter stora delar av dagen lapptäcke av trygghetssystem. Jag har också ett förslag på ett experiment med basinkomst som vi skulle kunna starta, för att ta ett första steg och gå från ord till handling.

Här är videon med mitt föredrag:

De slides jag använde finns här:

Basinkomst Almedalen 2019.ppt

……

Hela mitt förslag till basinkomstsystem finns att ladda ner som pdf här.

Samma förslag finns även publicerat som ett antal blogginlägg:

  1. Vi har redan basinkomst i Sverige idag
  2. Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
  3. Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska
  4. Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
  5. Basinkomst från 19 års ålder
  6. Pensionärer har redan basinkomst
  7. Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
  8. Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”
  9. Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
  10. Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
  11. Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
  12. Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt
  13. Finansiering av basinkomst del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
  14. Finansiering av basinkomst del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
  15. Finansiering av basinkomst del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
  16. Låt sjukförsäkringen vara kvar
  17. Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
  18. Låt föräldrapenningen också vara kvar
  19. Finansiering av basinkomst del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)
  20. Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
  21. So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?

Libertarianska argument för basinkomstgaranti

Tue, 04/16/2019 - 12:12

 

Den nobelprisvinnande libertarianske ekonomen Friedrich Hayek stödde tanken på en basinkomstgaranti enligt modellen negativ inkomstskatt

Basinkomst är ingen vänsteridé – i vart fall inte enbart. Bland libertarianer, alltså frihetlig höger, har idén också stöd.

Libertarianer vill normalt ha så liten stat och så låga skatter som möjligt. Men framför allt vill de att alla människor ska ha så stor frihet att bestämma över sitt eget liv som möjligt. Det är det som gör att libertarianer kan gilla tanken att ersätta dagens godtyckliga och byråkratiska trygghetssystem med en enkel och rättvis basinkomstgaranti, utan pekpinnar och förmynderi, och lika för alla.

Det här är en fråga där olika libertarianer tycker olika, så alla är inte med på att vi borde införa basinkomstgaranti. Men en del är det.

I facebookgruppen Libertarianer i Sverige (sluten grupp, men alla är välkomna att gå med) postade någon en artikel om den libertarianske nobelprisvinnande ekonomen Friedrich Hayek. Han var anhängare av basinkomst enligt modellen negativ inkomstskatt, och artikeln beskriver hur man kan argumentera för basinkomst ur ett libertarianskt perspektiv.

Why Did Hayek Support a Basic Income?

If libertarians are concerned to protect the freedom of all, and not just the freedom of most, we will want some mechanism that catches those who fall through the cracks left by imperfect market competition. […]

A basic income gives people an option – to exit the labor market, to relocate to a more competitive market, to invest in training, to take an entrepreneurial risk, and so on. And the existence of that option allows them to escape subjection to the will of others. It enables them to say “no” to proposals that only extreme desperation would ever drive them to accept. It allows them to govern their lives according to their own plans, their own goals, and their own desires. It enables them to be free.

I kommentarerna postade någon en länk till en annan artikel: Höger-stöd för medborgarlön. Den innehåller speciellt ett citat från en amerikansk högerekonom som jag tycker är väldigt bra:

[This] grand compromise […] will involve the libertarian right saying, ”we’ll give you on the left big government in terms of the amount of money we spend on people, if you will give us small government in terms of the ability of the government to screw around with people’s lives”.

Alltså ungefär:

Vänstern får en stor stat i termer av hur mycket pengar vi lägger på att hjälpa människor, men den frihetliga högern får en liten stat i termer av hur lite staten kan jävlas med folk.

Det tycker jag är en fantastiskt bra sammanfattning av fördelarna med att byta ut en stor del av dagens trygghetssystem mot en basinkomstgaranti enligt modellen negativ inkomstskatt.

Kommentarer på Facebook

Bonusmaterial: Milton Friedman förklarar fördelarna med negativ inkomstskatt (basinkomstgaranti) i en intervju från1968:

EU:s upphovsrättsdirektiv antaget, tyvärr

Mon, 04/15/2019 - 12:36

Hur de olika EU-länderna röstade om upphovsrättsdirektivet i ministerrådet

Tyskland röstade ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet tidigare idag. I och med det är direktivet antaget, inklusive Artikel 17 (fd 13, uppladdningsfilter) och Artikel 15 (fd 11, länkskatt). Bilden visar hur de olika länderna röstade.

Sverige röstade nej (vilket var bra ) men det räckte inte för att få en blockerande minoritet i ministerrådet. Idag är en sorgens dag för internet i Europa och yttrandefriheten. Lobbyisterna från insamlingssällskap och gammelmedia vann.

Vad händer nu?

Det som rimligen bör hända är att någon anmäler frågan till EU-domstolen ECJ, så att ECJ kan prova om det här införandet av förhandscensur verkligen är förenligt med Europakonventionen och EU-stadgan om mänskliga rättigheter (som ju förbjuder förhandscensur).

Exakt vem som får anmäla och hur det ska gå till vet jag inte, men det kommer förhoppningsvis framkomma med tiden.

En tidigare dom från ECJ som kan ge inspiration och vägledning är (antagligen) Sabam vs. Netlog från 2012.

Men andra som är bättre på EU-juridik får berätta mer om vad det finns för möjligheter. För möjligheter finns det.

Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är att betrakta som falska.

Kommentarer på Facebook